Det blir allt mer och mer populärt att sova på satinvävda örngott av exempel siden, eller sätta upp håret med en skonsam satinvävd scrunchie. Speciellt hos hud- och hårvårdsfantaster men också hos personer med texturerat hår. Inte nog med lyx känslan som satintyg ger, dessutom har örngotten många fördelar för både huden och håret. Men om man inte är insatt i de olika materialen kan det vara en djungel att hitta det man söker.
- Vilket är bäst för huden- och håret? Satin eller siden?
Dessa frågor är de mest ställda kundfrågorna under hela tiden som jag har drivit Sateljé, och jag förstår varför.
När man läser på internet eller sociala medier om sängkläder och håraccessoarer som ska vara skonsamma mot huden och håret beskrivs dem ofta bara som sidenprodukter eller bara som satinprodukter. Detta leder ofta till stor förvirring hos många vilket inte alls är konstigt.
Exempel:
Två författare skriver om exakt samma produkt. Ena författaren beskriver den som en sidenprodukt medan den andra författaren väljer att beskriva den som en satinprodukt. Ingen av dem har fel.
Nedanför går vi först igenom de mest vanligt förekommande begreppen för att sen förklara hur båda författarna faktiskt har rätt.
Efter att du läst denna text kommer att du vara expert på allt gällande satin & siden!
Begrepp
Satin - Namn på en vävteknik som ger ett glansigt och slätt tyg.
EXTRA FAKTA:
De flesta vävda tyger vävs med "en tråd över - en tråd under" (Bild 1), men satinvävda, s.k. satintyg, vävs istället med "en tråd över - flera trådar under" (Bild 2), oftast med fyra trådar eller fler. På så sätt har tyget så få bindepunkter som möjligt vilket resulterar i ett så slätt- och glansigt tyg som möjligt. (på ena sidan)
Nedanför ser ni de två olika vävtekniker bredvid varann för en tydligare bild.
Silke - Textilfiber som används för att väva sidentyg. (Silkestrådar)
Siden - Heter tyg endast är vävda av silkestrådar.
Momme - Mätenhet (vikt per kvadratmeter) endast för siden tyg då trådtätheten är så pass hög att den inte ens går att räkna. Då mäter man istället vikt per kvadratmeter, även kallat för momme. - Desto högre momme, desto kraftigare, dyrare och lyxigare tyg.
Vilka egenskaper ska man kolla efter?
Om du önskar att produkten främst ska minska friss och sov rynkor behöver du till en början säkerställa att det är en satinprodukt, det gör du genom att kolla produktens namn eller beskrivning. Om det inte framgår där är det bäst att kontakta företaget och fråga vilken vävteknik som produkten är tillverkad av.
Därefter behöver du bestämma dig för vilket material du önskar att örngottet ska vara gjort av. Det är individuellt vad man föredrar.
Sateljé erbjuder två material att välja mellan:
• Sidensatin,
som är ett 100% nedbrytningsbart naturmaterial. Sateljés sidentyg är tillverkade av de längsta och bästa mullbärssilkes trådarna i 6A kvalité, 19 momme. Inga tyger är färgade med miljöfarliga ämnen.
Till sängkläder rekommenderas siden tyg med momme mellan 19-22.
Siden uppskattas ofta hos personer med allergier och astma då materialet är damm avvisande och mindre attraherande för kvalster.
Fördelar med sidensatin:
★ Glatt yta - minskar friss, tovor och brutna hårstrån.
★ Låter huden & håret andas.
★ Minskar sov rynkor
★ Hypoallergeniskt
★ Antibakteriellt material
★ Antisvampbildande material
★ 100% nedbrytningsbart
★ Temperaturreglerande egenskaper
★ Bevarar hudens och hårets fuktbalans samt naturliga oljor och fetter.
Nackdelar med sidensatin:
─ Sidensatin kräver strikt skötsel, helst handtvätt för att hålla så länge som möjligt.
─ Etisk fråga. Siden är inte veganskt.
─ Hög prisklass
• Polyestersatin,
är ett konstmaterial som är man made. Det är ett veganskt alternativ till sidensatin. Sateljés polyestersatin tyger är av hög kvalité och ett lätt skött material med lång livslängd till bra pris. Fördelar med polyestersatin: ★ Glatt yta - minskar friss, tovor och brutna hårstrån. ★ Minskar sov rynkor ★ Veganskt ★ Bevarar hudens och hårets fuktbalans samt naturliga oljor och fetter. ★ Sval yta ★ Lättskött material ★ Lång livslängd ★ Prisvärt Nackdelar med polyestersatin: ─ Polyestersatin ett konstmaterial.
─ Andas inte lika bra som sidensatin.
Historia:
• Satin:
Under medeltiden kom man på vävtekniken satin i Kina. Vävtekniken fick sitt namn från den kinesiska hamnstaden Zaitun, som idag har bytt namn till Quanzhou. Zaitun var en stor av de största handels knytpunkterna för satintyg. Under 1400-talet spreds sig satintygs produktionen över hela Europa, tillverkningskostnaderna var höga så det förblev ett dyrt och exklusivt material. Till början vävdes satintyg mest av silkestrådar, därför var det ett mycket dyrt och exklusivt material att bära. Många kungligheter och högt uppsatta personer bar ofta satinvävda kläder och sov på dyra satin lakan. Med tiden kom dock satintyget att användas på andra sätt. Exempel ballerinornas balett skor var gjorda av satintyg, eller i Versailles där man använde satintyg för att täcka fina möbler. Under den viktorianska eran blev även satintyg mycket populärt eftersom att det var ett mycket lyxigt och dyrt material. Idag vävs satintyg av alla möjliga material och behöver inte alls vara lika dyrt och exklusivt som förr. Dagens prisklass på satintyget avgörs av vilket materialet som satintyget är vävt av. Ett satintyg vävt av silke är fortfarande ett dyrt och exklusivt material att sova på eller bära medan ett satintyg vävt av syntetiska material som polyester, polyamid eller akryl inte alls är lika dyrt men kan fortfarande ha en exklusiv och lyxig känsla.
• Silke:
Som vävtekniken satin härstammar silket från Kina. För flera tusen år f.Kr. upptäckte den kinesiska kejsarinnan, Xi Ling Shi, silkestrådarna från mullbärsfjärilens kokong. Legenden säger att hon satt och drack nybryggt te under ett mullbärsträd när det plötsligt ramlade ner något i hennes kopp. När hon försökte fiska upp det mystiska föremålet märkte hon att det var en kokong som började separera till trådar. Snabbt blev hon överraskad över hur lång tråden var! Kina hade redan vid det här laget välutvecklade vävtekniker, ex satin, som lätt kunde omvandla den nyupptäckta fibern till textiler. Under lång tid försökte Kina hålla monopol över silkesindustrin och gjorde allt i sin makt för att ingen skulle kunna exportera silkeslarven eller dess ägg. Fram tills några hundra år e.Kr. lyckades japan roffa åt sig några silkesmaskägg. Kunskaperna och tillverkningen spreds snabbt till Europa, mellan östern, Indien, Japan & resten av världen. Flera tusen år senare, under 1600-talet e.Kr. nådde siden produktionen Sverige och de första sidenväverierna startade. Inte långt efter, under 1700-talet planterade kronprinsessan Lovisa Ulrika ett mullbärsträd vid Drottningholms slott, utanför Stockholm, dagens kungahus. Dock gick inte hennes silkes odling som planerat på grund av dålig klimat och andra omständigheter. Idag är Kina, de som en gång startade silkes industrin, störst exportör av sidentyg. Följt av med Thailand, Vietnam och Indien.